AI-tjänster hotar kulturens framtid
Fjolårets Hollywoodstrejk markerade en Pyrrhusseger för drömfabriken, med marginellt bättre villkor för manusförfattare och skådespelare – ekonomiska förbättringar som snabbt åts upp av inflationen. Fotarbetare i Hollywood tvingas ofta ta extrajobb för att klara hyran, medan studiochefer tjänar astronomiska summor. Den verkliga utmaningen för filmens framtid är dock inte överbetalda chefer, utan hur pengarna strömmar bort från filmindustrin och in i techbolagen.
Teknikens ökande dominans
Ungdomar föredrar idag TikTok framför strömningstjänster, och YouTube genererar lika mycket intäkter som Netflix. Artificiell intelligens, som drev på fjolårets strejker, kommer att accelerera denna trend. För Hollywood, och än mer för mindre filmindustrier som den svenska, blir det allt svårare att konkurrera. Sociala medier kapitaliserar på det innehåll vi själva skapar och sprider, medan traditionella medier förlorar annonsintäkter till dessa plattformar.
Påverkan på det offentliga samtalet
Algoritmer formar filterbubblor och företag som Meta censurerar flöden utan transparens, vilket gör detta till en yttrandefrihetsfråga. Som filosofen Shoshana Zuboff påpekar i boken ”Övervakningskapitalismen”, bidrar många motståndslöst till denna nedåtgående spiral. Det påverkar allt från lokaljournalistikens överlevnad till demokratiska val.
AIs påverkan på kultur och konst
Med AI står filmen, liksom all kultur, inför förändringar med stora konsekvenser. Den stora förändringen är att konstens och kulturens ”kommunicerande” funktion riskerar att rubbas. Under Hollywoodstrejken var ambitionen för liten – det borde ha funnits ett globalt krav på att stoppa film- och tv-produktion tills frågan om hur AI ska få använda mänsklig kultur har besvarats.
Efter strejken antogs en halvmesyr där studios får använda AI, men manusförfattare ska få upphovsrättslig ersättning. Detta är dock knappt märkbart eftersom AI-verktygens skapelser är svåra att knyta till en specifik upphovsperson. Ett exempel är Metas intention att skrapa data från europeiska sociala medier-konton för att mata sina AI-program.
Kulturens framtid i en AI-driven värld
Med AI riskerar konst och kultur att avförtrollas. Människan skapar för att kommunicera och för att bli förstådd, något som AI inte kan ersätta. Föreställningen att konstnärlig gestaltning kräver specifika kön, hudfärger eller etniciteter förstärker en polarisering som redan finns i samhället. När merparten av den kultur vi konsumerar produceras av och inom våra filterbubblor riskerar vi att förlora den humanistiska möjligheten att nå varandra över våra olikheter.
Kommentera: