AI-transformering i svenska kommuner – över 1 000 projekt pågår
En färsk kartläggning från analysföretaget Dcipher, på uppdrag av AI Sweden, visar att nio av tio svenska kommuner arbetar med AI. Studien, som analyserat data från årsredovisningar, databaser och enkäter, identifierade 1 008 AI-initiativ mellan 2022 och 2024 i 263 av Sveriges 290 kommuner.
Initiativen spänner över flera områden, där utbildning är mest framträdande med 38 procent av projekten. Här används AI för att skräddarsy lärande, utbilda personal och elever i både teknik och ansvarsfull användning samt som en del av kommuners digitala strategier.
Medborgarservice är det näst största området och står för 35 procent av initiativen. Projekten omfattar bland annat AI-stödd förbättring av kommunala webbplatser, interaktiva funktioner, flerspråkiga chatbottar och digitala assistenter för intern användning.
Inom socialtjänst, vård och omsorg (30 procent av projekten) används AI bland annat för sensorstyrda larm, prediktiva modeller för hemtjänstbehov, nattövervakning med AI-kameror och chattbottar för familjerättsliga frågor.
Smarta lösningar inom miljö och infrastruktur
Kommuner testar även innovativa lösningar inom miljö och infrastruktur. Självbärande byggnader, optimering av gatubelysning och AI-stödd ruttplanering för avfallshantering är några exempel. Andra projekt inkluderar AI-drivna drönare för räddningsinsatser, hackathon för idéutveckling samt schemaläggningsoptimering.
Resursskillnader mellan kommuner
Med i genomsnitt fyra AI-initiativ per kommun varierar dock aktivitetsnivån kraftigt. Större kommuner med mer resurser ligger ofta före de mindre landsbygdskommunerna, där utmaningar med både implementering och resurstillgång är tydliga. Endast 17 kommuner har tio eller fler pågående projekt, medan 107 kommuner har genomfört en eller två AI-satsningar.
Utmaningar för att maximera AI:s potential
Rapporten pekar på behovet av systematisk utveckling för att bredda AI-användningen. Kommuner behöver involvera fler förvaltningar och arbeta mer strukturerat för att identifiera områden där AI kan göra störst skillnad. Dessutom krävs bättre styrning och samarbete i den decentraliserade förvaltningsmodellen för att undvika dubbelarbete och istället skala upp befintliga initiativ.
Rebecka Lönnroth, Head of AI Adoption Public Sector på AI Sweden, understryker vikten av gemensamma insatser:
– Om alla Sveriges 290 kommuner återuppfinner hjulet på egen hand kommer vi inte att kunna ta tillvara AI:s stora potential för välfärden. Här krävs styrning och gemensamma insatser som skapar incitament för resurseffektiv utveckling.
Samarbete och delning av AI-lösningar är nyckeln
För att maximera värdet av AI krävs modeller för breda samarbeten och en gemensam insats för att sprida framgångsrika lösningar över kommungränser. Rapporten visar att AI inte bara är en teknisk fråga utan också en strategisk nyckel för att utveckla välfärden i hela Sverige.
Kommentera: