Folkhälsorisker med AI. Är vi redo?

Folkhälsorisker med AI. Är vi redo?

AI:s snabba intåg i samhället har öppnat dörrar till stora möjligheter, men även allvarliga hälsorisker som få nationer är tillräckligt förberedda för. Teknologins framsteg kan förändra arbetsmarknaden, fritidsvanor och social interaktion på ett sätt som påverkar människors välbefinnande djupt.

AI och arbetsmarknaden: En folkhälsoutmaning

Enligt en analys publicerad i Science kan nästan hälften av alla jobb snart utföra en majoritet av sina uppgifter med hjälp av AI. Företag som Klarna har redan visat vad detta innebär i praktiken; deras AI-drivna kundtjänst kan ersätta hundratals anställda. Konsekvenserna av massuppsägningar är inte bara ekonomiska utan också hälsofrågor. Forskning visar att arbetslöshet leder till ökade risker för depression, beroende, hjärt-kärlsjukdomar och självmord. Omställningar av denna skala kräver mer än fortbildningsinsatser – det behövs strategiska beredskapsplaner för att hantera folkhälsokonsekvenserna.

AI och fritid: En ny digital verklighet

Med unga som i genomsnitt tillbringar 6,5 timmar om dagen framför skärmar utanför skoltiden, står vi inför en fritid präglad av digital konsumtion. AI kan skapa hyperanpassat innehåll som videor, nyheter och till och med social interaktion via chattbotar. Risken är att mänskligt umgänge blir sekundärt i en värld där AI:s kravlöshet erbjuder ständig tillgänglighet. Regeringens insatser för att reglera ungas skärmtid behöver utvidgas till att inkludera AI-baserade teknologier. Det är avgörande att säkerställa att individens digitala välbefinnande prioriteras i en tid där AI inte bara skapar innehåll, utan formar hur vi använder vår tid.

Åtgärder för en AI-beredskap med folkhälsan i fokus

För att motverka de hälsorisker som AI kan föra med sig finns flera konkreta steg Sverige kan ta:

Löpande konsekvensanalyser
En myndighet bör ansvara för att analysera AI:s påverkan på folkhälsan och utveckla handlingsplaner för att hantera identifierade risker.

Rekrytering av AI-kompetens
Staten bör bygga kapacitet genom att anställa AI-experter till Regeringskansliet och andra relevanta myndigheter.

Inkludering av hälsoperspektivet i beslut
Folkhälsan bör vara en integrerad del i alla policybeslut som rör AI, för att undvika framtida negativa konsekvenser.

EU-reglering ur ett folkhälsoperspektiv
AI-akten behöver stärkas för att skydda användare från teknologier som kan påverka sömn, kroppsbilder, koncentrationsförmåga och relationer negativt.

AI har potential att förbättra livskvaliteten om det används rätt. Samhällets politiska aktörer behöver dock ställa sig frågan: Hur kan vi använda teknologin för att främja människors hälsa och välbefinnande snarare än att skapa nya problem?